Snickare - Öv100

Go to content
Bygg båten > Yrken
Snickare
Uppgifterna för en varvssnickare varierar väsentligt från olika typer av träbehandling till finsnickeri. Även grövre snickerier förekommer. Dessa arbeten fordrar en stor noggrannhet och ett gott handlag med verktyg. Man arbetar nästan alltid inomhus, ensam eller i lag.

Man tillverkar ca 150 olika objekt till varje fartyg, vissa av dem i flera enheter. Man gör allt från paneler till möbler. På snickarverkstaden ligger också tillverkningen av våtmoduler, d.v.s. fullt färdiga toalett- och duschrum. Till varje fartyg behövs mellan 12 och 45 sådana, beroende på fartygets storlek och standard.

Modellsnickeri finns också. Modellerna det är fråga om tillverkas främst för maskinverkstaden. De används som gjutformar till olika maskindetaljer. En noggrannhet intill exakt krävs här som vid många andra arbetsuppgifter.

Det är inte bara ”vanliga” möbler som bokhyllor, barinredningar och vackra bord som framställs. Till de grekiska fartygen gjordes t.ex. ikonostaser, d.v.s. speciella skåp för helgonbilder.

En av de mer ovanliga arbetsuppgifterna var också tillverkningen av ”kungaboken”, en träpärm med text och bilder från varvet, som kungen fick vid sitt besök här i maj 1975. Hur pärmen skulle göras visste ingen från början, men idag finns den i en av kungliga slottets bokhyllor.

Genom åren har snickeriet också kompletterat kontorsinredningarna på varvet.

Anekdot: Nykomlingar vs ”de gamla gubbarna”
En snickare berättar om när han började i snickarverkstaden i slutet av 50-talet. Då möttes de gamla gubbarna fortfarande med viss respekt av nykomlingarna, även om en och annan också vågade utmana dem:

När en annan kom ut i arbetslivet, då någon äldre sa till en, så blev man riktigt [rädd]. Ja, inte skakis, men man reagerade på ett helt annat sätt. Jag glömmer ju aldrig när Tea-Hjalmar - i grund och botten var han jättesnäll den där gubben – han kom ibland när man stod vid sågen. Så hade han en stående kommentar: ”Din dumme jävel!”. Så bär man sig inte åt, men sån var han. När man då inte blev förbannad, utan sa: ”Hur ska man göra då?” Ja, då visade han ju. Men vi hade en som blev förbannad och bad honom fara åt helvete, [och] då blev han ju ännu surare.
Back to content