Metall i årtal - Öv100

Go to content
Historik
Metalls organisation i dag
Medlemmarna på arbetsplatser, i klubbar, och avdelningar bildar tillsammans fackföreningen IF Metall. För varje medlem, oavsett var han eller hon arbetar, ska det alltid vara lätt att få tag på någon facklig företrädare. Därför har förbundet byggt upp en organisation.

Klubben
På företag med många anställda bildas en klubb. Medlemmarna väljer en styrelse som representerar dem i det fackliga arbetet och tar till vara medlemmarnas intressen gentemot arbetsgivaren. Medlemmarna beslutar om vilka frågor klubben ska driva. Detta sker oftast genom ett medlemsmöte. Där behandlas också lön, arbetsmiljö, studier och andra för medlemmarna viktiga frågor.

I större klubbar utses ofta kontaktombud som finns närmare de olika produktionsgrupperna eller arbetslagen.

Avdelning
Medlemmar i en eller flera kommuner bildar en avdelning. Denna stödjer den fackliga verksamheten på arbetsplatserna inom avdelningen. IF Metall har 37 avdelningar. De övergripande besluten i avdelningen tas av representantskapet, som består av ombud valda av medlemmarna på avdelningens arbetsplatser. Representantskapet väljer också avdelningens styrelse.

På avdelningsexpeditionen finns det ombudsmän och andra anställda som arbetar med förhandlingshjälp, a-kassa, medlemsavgifter, med mera.

Efter information från IF Metall hemsida


Metallklubben på Öresundsvarvet i årtal

1915 Ett skeppsvarv växer upp ur havet utanför Landskrona.

1917 Verkstadsklubben bildas efter det produktionen av fartyg kommit igång.

Arbetsgivaren vägrar betala de löner som arbetarna kräver, vilket utmynnar i strejk, som löses genom centrala förhandlingar där ÖV-arbetarna får gehör för en del av kraven.

1918 Den 21 september sjösätts första nybygget, s/s Torild.

Arbetsgivarna försöker gemensamt hindra arbetarna från att byta anställningsplats inom staden. Detta reagerar avdelningen starkt mot och först med förbundsstyrelsens hjälp får man en ändring till stånd. Arbetsgivarna nöjer sig nu med ett betyg, som konstaterar att arbetaren slutar i laga ordning vid den tidigare arbetsplatsen.

1920 Öresundsvarvet sysselsätter inte mindre än 1104 personer.
Lagen om kortare arbetstid, 8 timmar träder i kraft.

Frågan om ett Folkets Hus diskuteras intensivt och avdelningen tar i januari initiativ till insamlandet av gamla protokoll och handlingar som skall ligga till grund för ett Arbetarrörelsens arkiv i Landskrona.

Import av 50 nya tyska arbetare föranleder protester från facket.

1921 Verkstadsklubben kallas till förhandling och varvsledningen framför krav på lönesänkning, vilket medför en strejk, som pågår i sju veckor.

1922 Rekordbygget m/s Canton, vars 10 500 ton är det största nybygge som byggts på ett svenskt varv, levereras. Den 27 mars går varvet i konkurs och samtliga arbetare avskedas.

1924 Öresundsvarvet säljs på exekutiv auktion den 27 november för 2,3 miljoner kronor.

1927 Efter det att varvet säljs på exekutiv auktion 1924 för 2,3 miljoner ombildas verkstadsklubben till en diskussionsklubb. Den läggs sedan ner och återstartar detta år.



1928 Varvsledningen vill ersätta det gamla bricksystemet med moderna stämpelur, men efter förhandlingar låter man bricksystemet vara kvar.

1930  Efter en otäck olycka som medför att en person avlider och en skadas svårt lägger arbetskamraterna ner arbetet som protest mot varvsledningens nonchalanta sätt att sköta arbetsskyddet.

1931 Ett försök med ett s.k. registersystem som klargör i vilken ordning en arbetare skall återanställas misslyckas.

1935 Nya varvsbolaget ombildas och ändrar sitt namn från Nya Varvsaktiebolaget Öresundsvarvet till Öresundsvarvet AB.

1936 Skyddsfrågor diskuteras flitigt efter ny dödsolycka och en skyddskommitté bildas.
Ny flytdocka köps från Köpenhamn.

1937 En gåva i samband med m/s Daléns provtur blir grundplåten till en fond för byggandet av ett semesterhem.

1939 Invigning av Öresundsvarvets Arbetares semesterhem.


Ingången till Semesterhemmet, från 1970-talet.

1941 Arbetarna på varvet kräver dagtraktamente och krigsrisktillägg i samband med provturer.
Öresundsvarvet säljs till Götaverken för blygsamma 2,5 miljoner.

1942 Efter en dödsolycka tar nitargruppen, där den förolyckade ingick, ledigt resten av dagen och anklagas av direktör Ridell för att ha strejkat vilt, men efter centrala förhandlingar får varvsledningen backa.

1944 På ÖV är det svårt att få tag på yrkesfolk vilket leder till att frågan om byte av arbete mellan olika arbetsplatser aktualiseras.

1945 Den stora metallstrejken bryter ut den 5 februari och slutar den 5 juli. I Landskrona går arbetarna på Öresundvarvet, Landsverk och Thulinverken ut i konflikt. En uppgörelse nås som innebär att arbetarna får åtta öre mer i timmen och vissa förbättringar av ackorden.

1946 Birger Stridh, verkstadsklubbens förre ordförande, blir Öresundsvarvets förste skyddsinspektör och på hans förslag startas personaltidningen ”Talröret”.

1947 På ÖV genomförs de första tidsstudierna och för första gången diskuteras fria lördagar.

Efter en olycka lämnar arbetarna sin arbetsplats i protest mot det dåliga arbetarskyddet. Varvet toppar olycksfallsstatistiken bland storvarven på 40-talet och under åren 1929 –
1944 har inte mindre än 4 453 olycksfall inträffat. Av dessa fick 8 dödlig utgång och 53 medförde invaliditet.

1948 De första företagsnämnderna utses på Öresundsvarvet, Landsverk, Thulinverken och Bergsöe. Samma år anställs den förste företagsläkaren, Tage Tejler.

Skyddsutrustning var inget man fick gratis. Först nu får nitare och diktarna fria handskar.

1949 Andelsföreningen bildas. Föreningen börjar med att ta över ”fru Berggrens kaffeservering” och utvidgas senare till att omfatta försäljning av billiga och bra arbetskläder. På varvet går det så bra för andelsföreningen att man öppnar en butik på Ödmanssonsgatan när den gamla boden på varvet blir för trång. Verksamheten avvecklas i takt med att varvet moderniseras på 50-talet.

1950 Från Öresundsvarvet och Thulinverken görs en framställan om att få anställa tyska arbetare.

Företagsnämnderna fortsätter att diskutera arbetarskyddet och på varvet blir diskussionen intensiv efter nya dödsolyckor.

1951 Import av arbetskraft fortsätter till de tre stora företagen Öresundvarvet, Landsverk och Thulinverken. Samma år startas lärlingsutbildning i varvets nya verkstadsskola.

1952 På Öresundsvarvet blir det tillåtet att röka, tidigare hade ”tjuvrökning” bestraffats med några dagars suspendering.

1957 Varvet låter bygga ungkarlsbostäder i ”barackform” på ostpiren som är klara i juni.

För att förhindra att arbetare flyttar mellan Landsverk och Öresundsvarvet utvecklas ett system som stoppar detta. Direktörerna på respektive företag förnekar att det skulle finnas någon sådan överenskommelse och lovar vidta åtgärder om förmännen gör något för att hindra arbetare från att söka arbete på det andra företaget.


Varvsarbetare och därmed medlemmar i verkstadsklubben, från 1950-talet.

1959 När tankfartyget ”Sea Song” sjösätts på den nya bädden den 15 september är det med sina 40 000 ton dödvikt det största nybygget dittills i varvets historia.

1962 Med anledning av den kraftiga japanska utbyggnaden av varvsnäringen är oron för vikande konjunkturer märkbar.

1964 Föregående år har företagsledningen infört blandackord utan att ha förhandlat detta med verkstadsklubben. På verkstaden resulterar detta i strejk som dock upphör efter metallavdelningens ingripande.

Dana Scarlett levereras.

1965 De första kvinnliga svetsarna anställs, tillika mor och dotter.

1966 Avtalsförhandlingarna innehåller ett konkret förslag till arbetstidsförkortning från 45 till 42,5 timmar 1969. På många verkstäder, bl.a. Öresundsvarvet, utnyttjas den förkortade arbetstiden till att göra lördagen arbetsfri.

1968 Varvskrisen i fokus: varvet vill ha garantier för att slippa låna pengar till dyr ränta när man lämnar fartygskrediter och samtidigt ansöker man om lån på 40 miljoner för att modernisera varvet. Samma år tar avdelningen inom metall upp frågan med kommunledningen och gör en hemställan om ett ökat byggande av bostäder s.k ”ungkarlshotell” av modernt snitt.

1970 Kommunen tar initiativ och bildar en varvskommitté med uppgift att bevaka händelserna runt varvets framtid.

1971 Hugo Bengtsson blir i regeringens nysatta kommission Landskronas man.

1972 På initiativ av varvets avgående klubbordförande, Tage Karlsson, står avdelningen värd för förbundets varvsarbetarkonferens.

1973 40-timmars arbetsvecka förverkligas.

1974 Öresundsvarvet lämnar in en ansökan tillsammans med kommunen om att få bygga ut ytterligare. Kommunen börjar skissa på planerna för en storhamn för kol och oljeimport. Tanken på en Sundshamn presenteras för första gången.

1975 Industridepartementet och Saléninvest gör upp om ett statligt övertagande av Götaverken och Öresundsvarvet kommer att övergå i statlig ägo från juli 1976.
Verkstadsklubben deltar vid en varvskonferens i Malmö. Varvskrisen är den dominerande punkten på dagordningen.

1976 Industriminister Rune Johansson lägger fram den första varvspropositionen för riksdagen vilken garanterar fartygsproduktion fram till 1978 men 7 900 varvsarbetare ska bort, 350 av dessa i Landskrona.

Den 1 juli samma år tar staten helt över större delen av svensk varvsindustri, endast Kockum kom att stå utanför i detta skede. I december utser Landskrona kommunfullmäktige en arbetsgrupp vars uppgift blir att bevaka varvets betydelse för kommunen. I gruppen ingår bl a kommunalrådet Bo Nilsson, ombudsman Allan Lundqvist och från varvets verkstadsklubb Gunnar Nilsson och Lars Bengtsson.

1977 Varvskrisen fördjupas. Kommunens varvskommitté presenterar i januari sin utredningsrapport som visar vilken enorm betydelse varvet har för kommunen.

1978 Svenska Varvs koncernchef Erland Wessberg föreslår nedläggning av Öresundsvarvet vilket föranleder utredning på utredning. Den 18 februari demonstrerar närmare 10 000 Landskronabor med fackeltåg genom staden och den 9 april inför premiärmatchen mot IFK Göteborg vecklar Landskrona BoIS ut banderoll med texten ”Rädda Varven”. Den 9 september samlar bl a industriminister Nils G Åsling närmare 2 000 landskronabor i Idrottshallen vid den stora varvsdebatten.

1979 De borgerliga partierna kommer till makten igen. Parallellt med kampen för överlevnad införs efter centrala förhandlingar ett nytt lönesystem som bygger på meritvärderingar.
Flera demonstrationer avlöser varandra, och den 11 december tågar en uppretad samling arbetare mot Stadshuset och med stor möda lyckas verkstadsklubbens ordförande Gunnar Nilsson och vd Hans G Forsberg stoppa de uppretade arbetarna.

Skånska Teatern avslutar året med revyn ”Svea – allting flyter” vars handling kretsar kring varvet och de nedläggningshotade färjorna.


Stormöte med verkstadsklubbens ordförande Gunnar Nilsson vid mikrofonen.

1980 Den 10 januari presenterar Svenska Varv sin strukturutredning som ger vid handen att Öresundsvarvet skall läggas ner. Den 11 januari tågar det kanske största demonstrationståget genom Landskrona, 15 000 människor gör ett sista försök att rädda stadens dominerande industri.

Den 9 april presenterar industriminister Åsling, varvspropositionen som i stort sett går efter samma linjer som strukturutredningen. Öresundsvarvet skall läggas ner, om än i något långsammare takt.

1981 Öresundsvarvets klubbordförande Gunnar Nilsson väljs till ny ordförande för avdelning 40. Avdelningen tar initiativ till flera okonventionella lösningar, en sådan är bildandet av Landskrona Finans. Bildandet innebär att staten satsar 100 miljoner i en grundplåt och med statliga pengar och privat företagsamhet i ledningen hoppas man locka nya företag till Landskrona.

Landskrona Produktion, Lapro, startar på Varvsudden men går efter något år i konkurs.

Bättre går det för de företag som knoppas av från varvet, här återfinns Bruces mekaniska som i sin produktion bl a bygger fartygsskrov, som sjösätts från varvets gamla bädd.
Cityvarvet med drygt 100-talet anställda, arbetar med fartygsreperationer och dessutom finns ett flertal mindre företag inom varvsområdet, som för övrigt döps om till Varvsudden.


Metallklubbens sista styrelse, stående fr.v: Kjell Åke Lindberg, Henning Laursen, Bengt Berglund, Stig Lövdell, Lars Bengtsson. Sittande fr.v: Uno Nilsson, Uno Borg, Gunnar Nilsson, Olof Sällman och Juhani Rautiola.

Fackklubben tar kontakt med kyrkan och får överta gamla Församlingshemmet på Ödmanssonsgatan. Här bygger man under namnet ÖV-stiftelsen upp ÖV-huset, ett hus till vilket gamla varvsarbetare och andra kan gå för att umgås och arbeta i olika hobbyverkstäder.

1983 Avslutar man nedläggningen av Öresundsvarvet och Metallklubben upphör med sin verksamhet den 30 november.

Källor:
Kalle Berggren: Metall avd 40 Landskrona 100 år en krönika, 1991
Kalle Berggren: Öresundsvarvets Verkstadsklubb, 1983
Back to content